Dåligt väder = tänketid
Idag är jag ledig, vädret strålar ju inte direkt, tråkigt nog.
Varit hos systeryster med lite kaffe, beundrar hennes mod att köpa ett hus som hon sedan renoverar för att förhoppningsvis trivas i sen. Sjöälv har jag inte fått något av den inredningskänslan utan tycker bäst om när allt redan är klart och man bara kan bo. Fast känna att det är ens egna saker såklart..
Mamma och pappa är i Gopen, tänkte åka upp dit en sväng till jag också men vädret lockar mig inte direkt tyvärr. Var där från torsdag till fredag också med Mamma, Lars och Vilda ÄLSKAR det stället! Men mamma och pappa kan gott få ha lite tid för sig själva en gång det är dom värd :)
Kollade nyss igenom ne massa gamla bilder och kom på hur roligt man hade en gång där, med alla galenskaper man gjort i livet. Saknar en hel massa grejer och va synd att man är så otroligt dålig på att njuta av stunden. Fast jag tycker iochförsig om att kolla tillbaka i tiden och få ett fånigt leende på läpparna över saker som vissa bara skulle skaka på huvudt åt och ifrågasätta "vad var det för speciellt med det", men det är just det som är grejen. Det behöver inte vara något storslaget för att jag ska trivas, rätt humör och rätt sorts folk och jag blir överlycklig!!
En gång var vi "oskiljaktiga" vad hände sen?? Gymnasiet??
Varit hos systeryster med lite kaffe, beundrar hennes mod att köpa ett hus som hon sedan renoverar för att förhoppningsvis trivas i sen. Sjöälv har jag inte fått något av den inredningskänslan utan tycker bäst om när allt redan är klart och man bara kan bo. Fast känna att det är ens egna saker såklart..
Mamma och pappa är i Gopen, tänkte åka upp dit en sväng till jag också men vädret lockar mig inte direkt tyvärr. Var där från torsdag till fredag också med Mamma, Lars och Vilda ÄLSKAR det stället! Men mamma och pappa kan gott få ha lite tid för sig själva en gång det är dom värd :)
Kollade nyss igenom ne massa gamla bilder och kom på hur roligt man hade en gång där, med alla galenskaper man gjort i livet. Saknar en hel massa grejer och va synd att man är så otroligt dålig på att njuta av stunden. Fast jag tycker iochförsig om att kolla tillbaka i tiden och få ett fånigt leende på läpparna över saker som vissa bara skulle skaka på huvudt åt och ifrågasätta "vad var det för speciellt med det", men det är just det som är grejen. Det behöver inte vara något storslaget för att jag ska trivas, rätt humör och rätt sorts folk och jag blir överlycklig!!
En gång var vi "oskiljaktiga" vad hände sen?? Gymnasiet??
Kommentarer
Trackback
