Rädsla
Den störtsta rädlsan i mitt livä r att förlora någon speciellt om det är någon som betyder otroligt mycket för mig!
Därför var det med en fruktansvärd känsla jag vaknade imorse och läste ett sms från Martin och Mia "Hur är det med Elin Brunlöf? Hennes bil står på jobbet och verkar inte må så bra" Första tanken var jaha är det någon som kört in i hennes bil men alldeles efter kom en kall rysning och jag började föbrilt försöka starta upp datorn så jag skulle kunna få nån hum om vad som stod på. Eftersom jag itne hade nå pengra på telefonen kunde jag itne ringa och kolla.
Efter mycket om och men kom jag in på hennes blogg då får jag riktiga ilningar i magen och tårarna forsar då det första jag läser är "Ligger på akuten just nu efter en bilolycka"
Tog ett bra jäkla tag innan jag kunde samla mig och läsa vidare att det lät värre än det var och att hon var okej!
Efter det kom det ännu mer tårar då jag blev alldeles skakis på vad som kunde ha hänt!
Senare på kvällen får jag se bilder på bilen och kan bara säga att jag är så otroligt tacksam för att det inte gick värre än det gick tackar alla vakande änglar som höll koll på dig denna olycksdrabbade natt!! <3 Vad skulle jag göra utan dig liksom?
Inte för att vi umgås lika mycket som förr nu när du bor i Edsbyn och vi inte går i skolan varje dag, men känns som att jag allid vet vart du finns och hoppas att du vet att jag gör det för dig!
Äckligt glad att det gick så pass bra iafa du är en underbar prick och ljusglimt i mitt liv :)
