systerysterelin

Räknade idag ut att det är 5 år sedan jag höll på med stavgång och skidträning, mådde då riktigt riktigt bra.

Så när pappa satt vi skulle köra igång igen hade jag kunnat gråta av både lättnad och tacksamhet, äntligen ha något som tvingar i väg en igen för att göra något "vettigt".

Men som sagt 5 år sedan jag sist höll på och 5 dagar sedan jag slutade med den hemska ovanan att röka, det kändes i kroppen. Vara förvånad över att kroppen orkade så pass mycket var andningen som satte stopp vilket var fruktansvärt frustrerande.

Tur man kunde avbryta och köra sitt egna tempo sista biten annars hade jag nog kurkat och blivit tvungen att hämtas med ambulans. Var fruktansvärt där ett tag. Dock väldigt stolt när jag kom runt och kunde följa med på nedvarvningsvarvet då var jag nöjd ändå hade kunnat gå mycket sämre om man säger så.

Ser i och med detta en ljusning inför framtiden.

 

Om nu bara samtalet som skulle få magklumpen att försvinna ville komma, har dock gett upp mitt 99% hopp till 2...

 

 

Skrämmande tanke som slagit mig i sommar..

Ibland hatar jag att vara ledig man hinner fundera alldeles för mycket, varit ledig i tre dagar nu och vet knappt vart jag skall ta vägen...

 

Ena stunden gör ett glas vin mig glad och till mods, för att i nästa stund kräver det att jag intar mer för att dampa ångest och smärta...

 

T.ex ikväll innan kvällen tar sin början "shit måste ta ett glad vin så jag lugnar ner mig, och kan bemöta det som komma skall" frågan blir direkt är det verkligen jag? att behöva dölja mig själv eller ta stärkande för att våga vara mig själv? 

Vilket då resulterar i tankarna hjälp du behöver ju faktiskt hjälp

Gömmer dessa tankar i ännu ett glas sedan, är det för sent med tankarna; "ja man flyr ju åtminstone inte varje dag" även om vissa frambringar denna flykt som man egentligen inte vill vara med om, så är det som att man för en liten stund, om så bara 5 minuter önskar att man var någon annan något fantasi foster´.

Även om man intalar sig att man skiter i allt har en del ändå mer betydelse än man vill visa eller vågar visa lättare att slå det ifrån sig och låtas som ingenting...

 

Tur man har alkoholen att gömma sig ibland speciellt när någon frågar dagen efter hur man faktiskt mår då kan man dölja allt genom att skylla på spriten. Är endast en person jag inte kan ljuga för och hon vet nog inte ens om det förens jag bryter ihop som alltid...