Var idag åter in med S till veterinären denna gång skulle dom plocka allt! Tömma magen på alla knölar och ta bort livmoder och äggstockar i hopp om att detta inte kommer komma tillbaka något mer.Lämnade av henne 9 och skulle få hämta igen 2. Efter 2dagar utan mat var jag kanske inte trevligaste sällskapet men mamma härdade ut. Tillslut (efter att ha ätit en riktig måltid!) fick vi ge upp och åka hem en sväng och jag började känna mig orkeslös svidet i magen kom åter så drog mig undan en sväng.Var hemma ett tag och for sedan tillbaka till veterinären. Operationen hade blivit större än de först trodde, livmodern hade varit som en decimeter stor balkong och bland det fulaste han någonsin sett. Dom hade vart tvungen att snitta henne mer för att överhuvudtaget få ut skiten! Att den inte synts utvändigt var konstigt. Den har legat där och tryckt mot äggstockar och diverse grejer och måste gjort sjukt ont! var imponerad över vilken smärttröskel hon måste ha, själv oroar det mig, hur ska man då veta om hon lider? Tog vårt pick och pack och rullade hemöver stackarn groggy till tusen. Plockade upp brorsbarnen påvägen hem, jag tyckte så synd om S där när vi kom hem såg ut som om hon grät. Därför åkte en fårfäll fram och jag la mig tröstande bredvid henne. Vem som behövde mest tröst får förbli osagt. Tydligen så somnade jag där på golvet iallafall för vaknade med ett ryck och då hade en timme passerat till en viss persons förtret. Skamsen som bara denna person kan få en att känna försökte jag rycka upp mig och vara mitt vanliga glada jag. ser ut som en älgkalv med lång benen.. jag som knappt tål blod får extra ont i hjärtat när det blöder ur nyopererade sår och illamåendet var ett faktum skrutten när livet är som ynkligast Håller nu tummarna att tumörerna håller sig borta!Nu ska jag åter igen försöka sova så jag kan åka och vara med plutt i helgen då mor och far ska bort (är det tänkt) frågan är bara hur somnade när jag kom hem helt färdig så 4 timmars sömn i kroppen säger mig att detta inte blir det lättaste..
ser ut som en älgkalv med lång benen..
jag som knappt tål blod får extra ont i hjärtat när det blöder ur nyopererade sår och illamåendet var ett faktum
skrutten när livet är som ynkligast
Håller nu tummarna att tumörerna håller sig borta!Nu ska jag åter igen försöka sova så jag kan åka och vara med plutt i helgen då mor och far ska bort (är det tänkt) frågan är bara hur somnade när jag kom hem helt färdig så 4 timmars sömn i kroppen säger mig att detta inte blir det lättaste.. 